lördag 16 juli 2011

Tack

Tack för kommentarer och tips, det värmer!
Jag vet att många blivit hjälpta av det, men Anna Wahlgrens metod är ingenting för oss.
Många kan gå ifrån sina barn, stänga dörren och höra skriket, visst, efter ett tag vänjer dom väl sej, men inte jag.
Jag är inte så hjärtlös, jag skiter i att "det inte kommer gå smärtfritt", det beror väl på hur man gör.
Jag tänker inte lämna henne skrikande, jag tänker inte hoppas att hon kommer somna av ren utmattning, sån är inte jag. Det kommer gå ändå.
Det kommer såklart bli jobbigt att försöka ändra rutiner, som med allt annat.
Men jag lämnar henne inte. Aldrig.

Jag skänker så många tack till kommentaren från E, du har precis mitt tänk!
Herregud, dina ord var precis vad jag behövde, den där lilla foten i häcken, som sparkar åt rätt riktning. Du förstår mej exakt, äntligen nån som tänker som jag gör! Tack!

Vår dotter har alltid sovit otroligt mycket, det gör hon än idag, även om det har minskat. Låt säga att vi går upp vid åttatiden.
Då börjar hon bli trött och gnällig igen runt lunchtid, 11-12. Då brukar hon få vila en stund, kanske en timme ungefär. Sen är hon en glad skit fram till fem-sextiden ungefär.
Oftast försöker vi låta henne gnälla, och vara trött, men efter ett tag funkar det inte, man klarar inte hur mycket som helst.
Speciellt inte när karln jobbar treskift och jag är så mycket själv med henne. Så stark mentalt är ingen. Då får hon vila nån timme till.
Här här vi dock tänkt ändra, låta henne vara trött, och få henne i säng i tid istället.
Risken är bara att hon vaknar vid midnatt och är hur pigg som helst. Så har det i alla fall varit förut.

Matrutinerna är ju nånting som också kommer få ändras, eftersom sovandet kommer ändras, helt klart. Hon får välling på morgonen, oftast nån yoggi eller nåt litet till mellanmål, och lunch runt lunchtid. Mellanmål eller frukt eller nåt vid eftermiddagen, middag, och välling på kvällen. Har hon inte ätit så mycket till lunch eller mellis kompletterar vi med välling, det går alltid ner.
Vi har vanlig välling från 6 månader, BVC har sagt att vi inte behöver ändra på det. Men man kanske ska prova fullkornsvälling ändå? Så hon blir mättare?
Hon har klarat sej utan välling på natten flera månader, det är först nu som hon börjat få det igen, mest för att det lugnar henne när hon vaknar på natten. Men vatten ska provas, helt klart.

När/om hon vaknar nattetid, hur ska vi gå till väga då?
I nuläget tas hon upp, får en flaska, o nattas om i famnen. Det vill vi ju såklart få bort.
Ska man prata med henne på kvällen vid nattning, eller försöka vara tyst och bara finnas där?
Det är svårt, man vill ju lugna med ord, men gör kanske sej själv en otjänst.

Återigen, tack för alla fina ord, dom behövs! Ni är fina!

5 kommentarer:

  1. Jag sa verkligen ingenting om att du va hjärtlös heller...så dum är jag väl ändå inte?!
    Ingen förälder tycker väl om när ens barn skriker...man kan ju tolka allt som man vill.

    För oss är det iallafall så att nya rutiner innebär protest.
    Känner ju inte att mina "råd" betyder någonting överhuvudtaget ändå så varför försöka råda dig när du inte ens vill lyssna på någon annan väg än den du redan har i dina tankar?

    SvaraRadera
  2. Känns som bortslängd energi på någon man nånstans saknar liksom.....

    SvaraRadera
  3. Känns väldigt tråkigt att läsa att du inte är så "hjärtlös"! Är vi andra som kör/körde tex 5 minuters metoden hjärtlösa?? Det tycker jag verkligen inte!!!!!! Lycka till i alla fall, hon växer väl ifrån det nån gång...

    SvaraRadera
  4. Jag står fast vid att det är hjärtlöst, eller, om man så vill, okunnigt att köra standardmetoder på barn. Som om de vore robotar där det finns en universallösning. "Visa var skåpet ska stå bara och var bestämd mot det lilla livet". Om man vet det minsta lilla om anknytningsteorier, om utvecklingsfaser, och om det basala med närhet och trygghet och det faktum att man aldrig, aldrig, aldrig kan skämma bort ett litet barn med för mycket fysisk kontakt - då kör man inte Anna Wahlgrens metoder. Jag är väl påläst, jag har forskningen på min sida - Anna Wahlgren är en lekman utan något belägg för sina s.k. kunskaper. Hon har blivit hårt ifrågasatt för sina solfjädermetoder, för sin tjurskallighet att hävda att ungar ska sova på mage - fast en enig läkarkår potesterar på grund av riskerna.

    Så; ja. Jag måste stå fast vid att de här metoderna, och attityden att lite skrik har ingen dött av, går emot allt jag vill stå för. Jag lyssnar på mitt barn. Det finns ledset skrik, det finns argt skrik, det finns tröttskrik - men alla känslor bekräftas. Åter - ett litet barn har ingen tidsuppfattning, och att som förälder då tycka att "jamen, skrik du en stund unge, det har ingen dött av" - det är ledsamt. Tio minuter för dig, en evighet för ett barn.

    Och Tesse: Gör det ditt mammahjärta mår bra av och står ut med. Och alla barn är olika, vårt sätt passar kanske inte för er, men ni får prova er fram! Ett för er nu är att inte lägga tjejen för vila på kvällen - det är på natten hon ska få sin majoritetsvila. Om hon vaknar vid åtta - se till att hon vilar efter lunch. En ordentlig sömnomgång borde räcka. Sen är nästa sovande kvällssömnen. Jag tror att sonen somnade halv sju när han var i er dotters ålder.

    på natten pratviskar vi. Sjunger lugnande, men inga tända lampor, inget avbrott som stimulerar.

    Har ni provat kvällsgröt istället för välling? Det mättade mer här, vi körde det på kvällen, innan sonen blev för trött. Finns fullkornsvarianter som är bra, eller, om ni vill det, egen havregrynsgröt. Tjejen är ju rätt stor nu. Alltså, mätta henne rejält innan läggning. Mätt = trött här (både för morsan och sonen iaf. ;)

    Åh, jag kommer på så mycket, ser fram emot att höra hur det går för er. Och jag vill inte bråka med mina medläsare, men jag står fast vid vad jag tycker. Om någon känner sig trampad på tårna så är det ju bara att argumentera emot med empiriskt hållbart material. OBS. Hit räknas inte Anna Wahlgrens egenkomponerade tyckande. ;)

    /E

    SvaraRadera
  5. Oj, hahaha! Det känns som att jag startade detta. Jag har inte ens barn, utan utgår bara från saker jag läst och hört och om saker som fungerat och inte fungerat.

    Som jag har förstått det hela, Tesse, så är du en bra mamma som kommer att fixa detta, du måste bara tro på den metod som du bestämmer dig för! KRAM Angelica

    SvaraRadera