Som ett helt ösregn.
Karln är tillbaka på jobb efter en och en halv veckas ledighet, Lillmonstret är hos morfar.
Lilla stackarn blir galen av att bara vara hemma med sjuk mamma.
Dessutom är hon på väg att få tänder igen, så hon gnäller och dregglar hela tiden.
Äntligen är jag ensam hemma.
Eller. Jag och katterna är hemma.
Men dom för oftast inte lika mycket väsen som övriga familjemedlemmar.
Dagen i dag ska spenderas i soffan, med bästa vännerna fjärkontrollen, nässprayen, näsdukarna och halstabletterna. I bland kanske vi får lite sällskap av hostmedicinen, vem vet, vem vet.
Innan jag bäddar ner mej ska jag dock försöka mej på ett litet plocka-undan-ryck.
Med betoning på litet.
Såna behövs när man lever med en liten virvelvind som leker i hela lägenheten samtidigt.
Vi får se hur mycket jag orkar, att gå ner och häma posten var en bedrift jag nästan inte klarade av..
Sen ska jag äta glass, vältra mej i självömkan, och gnälla lite i min ensamhet.
Sånt jag är bäst på helt enkelt.
Jag avskyr att vara SJUK.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar