Pecannötpaj

Ett recept jag lånat från en av favoritmatbloggarna, Matplatsen
Vi har ett ställe i Helsingborg som heter Pistachia, ett ställe fullt av nötter. Haha!
Där köpte jag pecanötter, och när jag kom hem såg jag detta receptet. Perfekt tajming!




Vickans pecannötpaj

Pajskal
3 dl vetemjöl
125 gr smör
1/2 tsk salt
1 tsk strösocker
3 msk vatten

Fyllning
125 gr smör
2 msk vetemjöl
3 dl ljus sirap
1 1/2 dl strösocker
1/2 tsk salt
2 ägg (lätt vispade)
1 tsk vaniljsocker
150-200 g pecannötter (grovt hackade)

Blanda ihop alla ingredienser till en smidig deg och tryck ut i en pajform. Förgrädda pajskalet tio minuter i 200 grader.
Koka upp smör, socker, sirap, vetmjöl, och salt och låt det sjuda i tre minuter under omrörning. Tag av från värmen och låt fyllningen svalna till rumstemperatur.
Blanda sedan i nötter, vaniljpulver och de lättvispade äggen. Häll fyllningen i pajskalet och grädda pajen 35-40 minuter i 175 graders. Låt stå kallt, gärna över natten, och servera med vispad grädde.



På vår fikagäst som körde från Ekeby för att smaka, så verkade den god i alla fall.. ;)

Kvällsryck

Igårkväll fick vi nytt datorbord av finaste A, så jag fick hjälp med hemfraktning, ommöblering och inkoppling. Karln var inte hemma, lillfisen var hos morfar. Perfekt tidpunkt att röja!
Äntligen kunde vi flytta bort Litens säng, så nu står den i en hörna för sej själv, inte bredvid min säng. Så nu är det dags att ändra rutiner minsann!
Det funkade inte igår, vi kom hem för sent för det, så hon somnade i pappas trygga famn.
Det kändes lite konstigt när jag gick och la mej, jag kan inte se henne från sängen längre, trots att hennes säng står en meter bort.
Hur hon har sovit i natt får jag återkomma om, jag har nämligen sovit som en prinsessa!
Tack för hjälpen C och K, ni är guld värda båda två!

Husmor

Det blev en väldigt spontan och snabb sväng in till Helsingborg i förmiddags. Medan C var och opererade om sina ögon, tog jag mej en välförtjänt liten shoppingrunda på egen hand.
Härligt!
I påsarna som fick följa med hem fanns bland annat ett retroförkläde jag suktat efter länge, tre rea-tröjor, pecannötter och en shoppingkorg, även den på rea. Två uppblåsbara djur till poolen, och ett sugrörsglas blev det till lillfisen.

Väl hemma fick vi besök av svärfar med dam.

Nu sover Liten middag i sin egen säng!!
Framsteg framsteg!
Själv drog jag på mej nya förklädet och sadlade om till husmor en stund.
En maskin är tvättad och upphängd, diskmaskinen är i full gång, blommorna är vattnade, alla leksaker är undanplockade..
Dessutom doftar här ljuvligt hemma!
En pecannötpaj har precis kommit ur ugnen, och står nu för att svalna.
Längtar efter att få sätta tänderna i den vill jag lova.
Smakar den som den doftar så är den helt underbar!

Tänk..

Tänk att hjälpen oftast finns på så mycket närmare håll än man tror.
När jag nu tänker efter, så är det ju egentligen så självklart.
Klart att det är just Du dom är så klok, så har det ju faktiskt varit sålänge jag känt dej.
Tack, dina ord kommer följa mitt sätt att tänka, och jag vet var du finns nästa gång jag behöver kloka råd.
Det lär inte dröja länge! ;)

Stövlar

Gummistöveljakten är över!



....nu behövs det bara ett nytt regnställ som matchar stövlarna, haha!

Fotspår

Älskade ungen sover.
Tidigare än "vanligt" och i egen säng.
Dock somnade hon inte där.
Vi provade, men måste sätta tillbaka ena väggen på spjälsängen igen så hon inte kan krypa upp själv.
Annars lär det aldrig gå vägen.
Vi köpte gröt och försökte ge.
Totalvägran.
Antar att hon var för trött, annars brukar hon åtminstone smaka lite. Vi lyckades köpa fel gröt också.
Frukt i stället för fullkorn.
Hon älskade banangröt när hon var mindre, så kanske ändå bättre att börja så.

E, kanske enklare att ha mailkontakt eller så?

Märkligt

Märkligt att en metod som varit på tapeten sen jag själv föddes fortfarande är så infekterad.
Jag menar inte att trampa på några tår, och jag menar inte att det nån annan gör är fel eller rätt. Metoden i fråga är däremot ingenting för oss.
Funkar den för andra, skitbra! Good luck to you!
Jag har fått bra konkreta tips och råd genom kommentarer, och en del är helt klart värda att prova. Jag lämnar denna diskussionen nu, tycker bara det är onödigt att det blivit dålig stämning.
Jag bad om råd, jag fick råd.
Är nån intresserad så delar jag gärna med mej om hur det går, annars håller vi det för oss själva och kämpar på.
Just nu ligger i alla fall lillfisen och vilar middag i egen säng hemma hos mormor.
Ett steg i rätt riktning!

Tack

Tack för kommentarer och tips, det värmer!
Jag vet att många blivit hjälpta av det, men Anna Wahlgrens metod är ingenting för oss.
Många kan gå ifrån sina barn, stänga dörren och höra skriket, visst, efter ett tag vänjer dom väl sej, men inte jag.
Jag är inte så hjärtlös, jag skiter i att "det inte kommer gå smärtfritt", det beror väl på hur man gör.
Jag tänker inte lämna henne skrikande, jag tänker inte hoppas att hon kommer somna av ren utmattning, sån är inte jag. Det kommer gå ändå.
Det kommer såklart bli jobbigt att försöka ändra rutiner, som med allt annat.
Men jag lämnar henne inte. Aldrig.

Jag skänker så många tack till kommentaren från E, du har precis mitt tänk!
Herregud, dina ord var precis vad jag behövde, den där lilla foten i häcken, som sparkar åt rätt riktning. Du förstår mej exakt, äntligen nån som tänker som jag gör! Tack!

Vår dotter har alltid sovit otroligt mycket, det gör hon än idag, även om det har minskat. Låt säga att vi går upp vid åttatiden.
Då börjar hon bli trött och gnällig igen runt lunchtid, 11-12. Då brukar hon få vila en stund, kanske en timme ungefär. Sen är hon en glad skit fram till fem-sextiden ungefär.
Oftast försöker vi låta henne gnälla, och vara trött, men efter ett tag funkar det inte, man klarar inte hur mycket som helst.
Speciellt inte när karln jobbar treskift och jag är så mycket själv med henne. Så stark mentalt är ingen. Då får hon vila nån timme till.
Här här vi dock tänkt ändra, låta henne vara trött, och få henne i säng i tid istället.
Risken är bara att hon vaknar vid midnatt och är hur pigg som helst. Så har det i alla fall varit förut.

Matrutinerna är ju nånting som också kommer få ändras, eftersom sovandet kommer ändras, helt klart. Hon får välling på morgonen, oftast nån yoggi eller nåt litet till mellanmål, och lunch runt lunchtid. Mellanmål eller frukt eller nåt vid eftermiddagen, middag, och välling på kvällen. Har hon inte ätit så mycket till lunch eller mellis kompletterar vi med välling, det går alltid ner.
Vi har vanlig välling från 6 månader, BVC har sagt att vi inte behöver ändra på det. Men man kanske ska prova fullkornsvälling ändå? Så hon blir mättare?
Hon har klarat sej utan välling på natten flera månader, det är först nu som hon börjat få det igen, mest för att det lugnar henne när hon vaknar på natten. Men vatten ska provas, helt klart.

När/om hon vaknar nattetid, hur ska vi gå till väga då?
I nuläget tas hon upp, får en flaska, o nattas om i famnen. Det vill vi ju såklart få bort.
Ska man prata med henne på kvällen vid nattning, eller försöka vara tyst och bara finnas där?
Det är svårt, man vill ju lugna med ord, men gör kanske sej själv en otjänst.

Återigen, tack för alla fina ord, dom behövs! Ni är fina!

Hjälp sökes

Vi håller på att go nuts här hemma.
Ända sen lillmonstret föddes, så har hon sovit i vår famn, vilat middag, och nattats. Visst, det har kanske varit korkat, men med första barnet gör man väl en hel del "misstag".. Dessutom var det enklast så dels när jag ammade, och dels när man själv passade på att vila lite när hon väl sov.
Hennes säng står bredvid vår dubbelsäng. Ena gavlen är borta, vaknar hon på natten, så kan hon krypa upp/bli upplyft till oss.
Numera händer det mer eller mindre varje natt. Sover hon mellan oss, så sover hon ganska bra, men tar enorm plats, vilket resulterar i att jag sover skitdåligt. Dessutom har hon börjat vakna mitt i nätterna, i bland med ett gallskrik, ibland med ett skratt. Hon är klarvaken, och tar lång tid på sej att somna om igen. Oftast så går någon av oss upp med henne då, ger henne en flaska välling, och försöker somna om med henne i soffan.
Det betyder att vi aldrig får en hel natts sömn.
Någonsin.
Och nu orkar jag verkligen inte med det längre. Jag behöver min sömn för att kunna fungera som människa, och som mamma.
Vi behöver vår egentid, för att kunna hålla förhållandet vid liv.
Ofta somnar hon inte förrän 22-23-tiden på kvällarna.
Galenskap, vi vet, men somnar hon tidigare, så är det mer regel än undantag att hon antingen vaknar i svinottan och inte vill sova mer, eller vaknar så fort vi lägger henne i sängen och vägrar somna om.
Vad fan ska vi göra?
Om ett par veckor när vår semester- och föräldraledighet är slut, då ska karln tillbaka till sitt treskiftsjobb, jag ska börja skolan, och Liten ska börja hos dagmamma.
Då om något behöver vi ha fått in nya rutiner, och framförallt fått rätt på sömnen.
Hur ska vi gå till väga?
Jag har funderat på att prova fem-minutersmetoden, men jag vet ärligt talat inte om jag fixar att gå ifrån henne när hon gallskriker och är helt hysterisk. Jag vill inte att hon ska förknippa sovandet och sängen med att hon blir övergiven av sina föräldrar. Jag vill inte att hon ska skrika sej trött, och somna av ren utmattning. Hon ska somna lycklig och för att hon är trött, inte med tårar i ögonvrån.
Tanken är att hon ska klara att somna och sova i sin egen säng, så att hon kan flytta in på sitt eget rum.
Oh my god vad det hade behövts, för oss alla.
Jag tror att vi stör henne lika mycket som att hon stör oss egentligen.
Jag tror ju inte att min läsarskara är vidare stor, men jag ber ändå om hjälp.
Vad ska vi göra, hur ska vi gå till väga?
Prettotips och "jag-vet-bäst" undanbedes, sånt får vi redan en för stor dos av.
Tack.

Kärlek

Hur beskriver man kärlek med en bild?
Såhär kanske?
Är det inte kärlek så säg!